Torsby Sportbladet går igenom alla kommunens fotbollslags säsong idag fortsätter vi med Västanviks AIF.
Poängmässigt så blev denna säsong den bästa på dom sista åtta säsongerna. 36 inspelade poäng och bara två poäng från en tredjeplats istället blev det en sjundeplats denna säsong.
Trots att Västanviks AIF fixade nytt kontrakt först i den sista omgången, vi vet alla vid detta tillfälle varför, så har känslan varit att man gjort det helt klart en godkänd säsong. Det som kan förbättras är att man klarar av att vinna fler matcher i rad om man ska vara med och slåss om seriesegern och kvalplatsen.
Inför säsongen tappade man viktiga spelare för lagets offensiva spel, tänker på Anton Wallin, Tobias Nilsson, Endrikol Korriku och Mikael Einarsson som tillsammans gjorde 27 av lagets 54 mål förra säsongen. Man ersatte dessa spelare med Petter Johannesson, Filip Olsson och Jacob Larsson. Andra nyförvärv blev Elias Nilsson och Carl Lundell (*). Under säsongen anslöt även Martin Johansson, Teddy Rådström, Erik Danielsson och Jean Claude Mbavu.
Man började med att besegra IFK Kristinehamn hemma med 1-0 i seriepremiären, vilket var ett bra resultat då man har haft svårt för Kristinehamn på hemmaplan tidigare. Sedan kom säsongens första förlust när man gästade nykomlingen Ämterviks FF, även om domaren i den matchen gjorde en mindre bra insats så kan man inte skylla det enbart på honom att man inte kom upp i den förväntade nivån.
Man mötte sedan ytterligare två nykomlingar och tog två segrar (Värmlandsbro SK 4-0 och Hammarö FK 1-2). Man vann även över IK Arvika Fotboll hemma med imponerande 4-1 och man ställde sig mot ännu en nykomling, Woody’s FC, i en tidig seriefinal Där tog seger sviten stopp och det blev en storförlust (5-0), en match som det kändes som att laget satt kvar i spelarbussen. Ska nämnas att resan till Karlskoga var inte problemfri och hur mycket det har spelat in är svårt att säga.
Nu var man inne i en tuff spelschema där man mötte lag som hade ambitioner som t ex Norrstrands IF (seger med 3-2) och Hertzöga BK (förlust med 1-2). Förlusten mot Hertzöga blev början till en svit på fem matcher (Skattkärrs IF 2-2, Karlskoga SK 0-1, IFK Sunne 1-1, IFK Kristinehamn 6-1) utan seger och då tabellen var jämn föll man ner från en andraplats och hamnade runt placeringarna ingen ville vara på.
Hemmamatchen mot Ämterviks FF blev otroligt viktig att vinna och det gjorde man (3-1), man fortsatte med att besegra Värmlandsbro SK (0-1) och Hammarö FK (6-2) och återigen tog segersviten slut efter tre raka när man kryssade borta mot IK Arvika Fotboll (2-2), ändå en helt okej resultat då det inte är lätt att vinna borta mot Arvika.
Under sommaruppehållet fick man in Teddy Rådström, Erik Danielsson och Jean Claude Mbavu på lån från Torsby IF som skulle visa sig vara väldigt betydelsefulla för laget under höstsäsongen. Man tappade även Viktor Johansson och Joel Bergkvist under sommaren då bägge flyttat från Torsby.
Precis som under vårsäsongen så blev det förlust mot Woody’s FC (0-2), vinst mot Norrstrands IF (3-4) och förlust mot Hertzöga BK (1-0). Skillnaden från vår och höstsäsongen var att man spelade betydligt jämnare mot Woody’s och Hertzöga. Nu var vi i ett skede av säsongen där varje poäng var betydelsefull för att undvika åttondeplatsen och en förlust kunde innebära att man kunde ramla ner från tredjeplatsen till just den åttondeplatsen eller tvärtom en vinst kunde göra att man klättrade upp i tabellen.
När Granevik laget vann stort över Skattkärrs IF (7-2) så hade man chansen att säkra kontraktet vid en seger borta mot Karlskoga SK. Traditionellt så har Västanvik svårt på bortaplan just i Karlskoga, vet inte om det är själva resan eller om det är psykologiskt. Återigen så blev det en förlust mot Karlskoga SK (3-0) och det gjorde att man satte sig i en väldigt svår situation där en seger i den sista omgången kanske inte skulle räcka. Man var beroende av andra lagens resultat. Man gjorde sitt jobb och besegrade IFK Sunne (3-1) och tidigt kom det signaler från Ilanda att hemmalaget Hertzöga pulvriserade (8-0 seger) Karlskoga SK och kontraktet var i hamn.
Som sagt poängmässigt en bra säsong och att det blev kamp enda in i den sista omgången berodde på förbundets reform i distriktets seriesystem. Spelmässigt så kändes det som att tränarduon hittade ändå en bättre balansgång mellan det defensiva och offensiva spelet som även syns i målskillnaden 45-40. Ser man över hur pjäserna placerades på planen så var det alltid en fyrbackslinje och sedan kunde man ändra beroende på motståndarna man ställdes emot, antingen två sittande mittfältare och en mittfältare framför dom (diamant) eller så vände man så att det bara var en sittande mittfältare som hade två mittfältare framför sig. Uppe på topp ändrades det också beroende på motståndet antingen en tremansanfall eller så drog man ner yttermittfältarna i jämnhöjd med antingen två eller en mittfältare. Tror också att man använt sig av en 4-5-1 formation där man hade en sittande mittfältare framför resterande mittfält med två yttrar och en ”ensam” på topp.
Något som jag tror att laget behöver utvecklas mer på är det defensiva spelet, släppa in 40 mål funkar inte riktigt om man ska vara ett topplag. Det är väl också den lagdel som man har haft svårt att värva spelare till, det är åtminstone min känsla. Man hade en bra bredd på den offensiva lagdelen även om det finns mer att hämta ut från spelarna. På mittfältet känns det också som man haft en bra bredd. Elias Nilsson och Martin Johansson är två bra målvakter så även där har det känts säkert.
Känslan är att sportgruppen har ett gediget jobb framför sig då det försvinner en hel del spelare. Viktor Johansson och Joel Bergkvist har redan flyttat och Lukas Johansson kommer att flytta under hösten/vintern. Den inlånade trion från Torsby IF, Teddy Rådström, Erik Danielsson och Jean Claude Mbavu går tillbaka till Torsby IF om avtalet följs. Hur det blir med Carl Lundell kanske redan är klart men det är inget som jag vet om, finns väl tre alternativ och dom är att antingen skriver Carl på för Västanvik, eller så blir det som denna säsong ifall samarbetet med Rinns AIK fortsätter och det sista alternativet är att Carl återvänder till Rinn. Torsby Sportbladet vet att det finns intresse från IFK Sunne i ett ex antal Västanviksspelare så det kommer garanterat att vara ett gediget arbete som klubben har framför sig närmaste månaderna.
Tränarfrågan är väl också ett frågetecken, vi vet att Claes Henriksson inte kommer att fortsätta. Per Nilsson är kvar och frågan är om det kommer in en till tränare så det blir delad ansvar eller om det blir en assisterande tränare framöver.
(*) Carl Lundell tillhör samarbetsklubben Rinns AIK men spelade hela säsongen för Västanviks AIF.