Torsby Sportbladet har pratat med Torsby/Västanviks tränarduo Pontus och Viktor för att tillsammans göra en återblick på den gångna säsongen.
Det har gått några veckor sedan säsongen avslutades. Har ni hunnit ladda om batterierna och börjar känna suget komma sakteligen tillbaka?
Såklart att man bara vill fortsätta spela när det går bra men batterierna får ladda ett tag till. Är ganska skönt efter en säsong när man bara får vila upp sig men suget kommer snart tillbaka det är vi säkra på.
Seriespelet började med två förluster borta mot Norrstrands IF (2-0) och hemma mot Skoghall (1-3). Det enklaste svaret är att skylla på två saker skulle jag påstå 1) Försäsongens förutsättningar här i Torsby är katastrofala dåliga. 2) Sammanslagningen mellan Torsby IF och Västanviks AIF gjorde att det tog ett tag att spela ihop sig. Hur ser ni på er inledning av säsongen?
Klart att det var tråkigt att börja med två nollpoängare. Men vi ska ha med oss att även om det var två förluster mot två topplag så var prestationen och spelet i båda matcherna bra. Men som du säger så tar det ett tag innan saker och ting sätter sig så det kändes inte som att det var något att oroa sig över.
Första segern kom i den tredje omgången hemma mot Arvika (2-0) hur pass viktig var den för resterande delen av säsongen?
Den va såklart viktig för att få självförtroende och känna att man kan vinna matcher och jag minns att vi kunde ha gjort mycket mer mål så de var också bra för självförtroendet att veta att vi kan skapa chanser.
Sedan kommer vi till ett speciellt datum nämligen den 21:a maj, varför är det datumet speciellt för laget?
Borta mot Rävåsen 2, vi gör en riktigt dålig första halvlek för att vara ärlig. Vi kände på sidan att vi behövde göra något för att få fart på tjejerna och väcka lite liv i matchen. Vi gjorde en ändring i vårat spelsystem från 4-4-2 till 4-3-3 och det funkade otroligt bra, vi orkade inte tyvärr inte rädda en poäng men vi vinner andra halvleken och startar en svit som vi orkat hålla i liv sedan dess. Så den matchen betyder mycket.
Det är oerhört starkt att spela 12 matcher utan att förlora, vad var hemligheten till denna otroliga svit?
För det första att laget spelade för varandra och att tjejerna tyckte det var väldigt kul och för det andra för att vi fann ett spelsystem som passade laget. Alla visste vad man skulle göra.
Om någon mot all förmodan inte skulle bli imponerad av 12 raka seriematcher utan förlust så måste den personen ändå bli imponerad om vi lägger till att under dom 24 halvlekar som spelades så förlorade ni inte en enda halvlek heller, en otroligt bedrift enligt mig. Hur ser ni på denna bedrift?
Ja vad ska man säga? Helt otroligt stolta och imponerade över gruppen vi har fått ihop tillsammans. Inte ofta man får vara med om en bedrift som den här.
Hur bygger man upp den lagmoral som laget har visat upp under säsongen?
Oj svår fråga, men tror det är för att vi fick ihop gruppen på ett bra sätt och att alla tyckte det var kul att träna och spela match. Stor eloge till hela laget som slet för varandra varje match! Stolta tränare!
När började ni tro på möjligheten att vinna serien?
Svårt att säga med tanke på att serien va så otroligt jämn under hela säsongen. Men så bra som vi spelade ju längre det gick så började man väl tro på det mer och mer. Skulle nog säga att den riktiga tron på det kom efter att vi vände underläge till vinst borta mot Råtorp med fem omgångar kvar.
Vilken match anser ni var den som var den viktigaste till seriesegern?
Konstigt svar men kanske Rävåsen borta när vi förlorade. Vi bytte nämligen formation till 4-3-3 i andra halvlek och gjorde en väldigt bra andra halvlek. Sen dess förlorade vi inte en halvlek.
Ni vann er sista match (Emtarna 4-0) och gick upp i serieledning, Skoghall fick bara 2-2 men hade en match kvar att spela och behövde ”bara” vinna för att snuva er på seriesegern, hur var det att invänta slutresultatet i den matchen?
Det var nervöst och även lite jobbigt eftersom avgörandet inte låg i våra egna händer.
Hur mottog ni slutresultatet och faktumet att ni vunnit serien?
Det var en härlig och mäktig känsla! Man blev glad inombords!
Vem har varit er mest värdefulla spelare?
Många som har varit bra och skulle kunna utses till MVP under säsongen. MVP delas ut på Torsby IF avslutning den 10 Nov.
Men vill även nämna våran lagledare Sara Grigholm utan henne skulle det inte ha gått lika bra. Sara har hjälpt oss väldigt mycket på alla träningar, matcher och allt runtomkring laget. Men framförallt är hon en stöttepelare för hela gruppen.
Torsby har några väldigt talangfulla spelare i F 16-18 laget tillsammans med Mallbacken, kommer någon eller några att flyttas upp till A-laget nästa säsong?
Det finns väldigt många bra spelare i F16/18 laget. Kan vara några stycken som blir uppflyttade men tanken just nu är väl att det kommer bli ungefär samma upplägg som i år.
Nu blir det division 2, vad behöver laget för att kunna gå in i en ny division?
En längre och rejälare försäsong är steg ett. Sen krävs det såklart mer av hela gruppen och klubbarna för att ha ett lag i div 2. Med tanke på vad den här gruppen har visat att dem kan så ska det bli spännande nästa år.
Nu till det alla undrar, blir ni kvar som tränare nästa år?
Har inte hunnit tänka så mycket på det ännu men såklart att det hade varit roligt ett år till. Vi får se vad som händer framöver.